…inleddes med prisutdelning för alla som tagit medalj dagen innan och som alla som följt bloggen vet så var vi alla extra glada för Rudolf denna dag som mycket välförtjänt tagit ett VM-brons i sparring i veteranklassen.
Vi kom som vanligt tidigt till arenan och jag kunde skönja en viss glad nervositet hos Rudolf över att han skulle upp på prispallen för att ta emot sin medalj och det var precis lika känslofullt som det var när Christian mottog sin medalj att se Rudolf ta emot sitt VM-brons.
Kategori efter kategori ropades upp, viktklass efter viktklass och det kändes som om det aldrig skulle bli dags MEN så tillslut ropades Rudolf Belec upp i högtalarna så det ekade i arenan och hans namn med den svenska flagggan visades upp på storbildsskärmen över hela arenan och hela det svenska landslaget inklusive jag själv applåderade och skrek av glädje när vi såg Rudolf gå upp…Det är svårt att beskriva känslorna på ett bra sätt förutom att det är så glädjande… Jag låter helt enkelt bilderna tala sitt tydliga språk…
 |
 |
 |
 |
